I spel- och motorsportens Mecka

Modus operandi är att efter en av dagarna ute på banan, göra ett par kvällar vid roulettborden, black jack-borden samt att spela lite poker. Själv är jag inte så begiven på spelautomater vilket mina kamrater gillar. Så vi börjar tillsammans med roulette, därefter spelar jag black jack och de tar spelhallen. Så avslutar vi vid var sitt pokerbord men den riktiga nattfösaren avnjuts med ett gemensamt pokerparti på hotellrummet.

Hon debuterade 1929 i Veckojournalens Dambiltävling

Rallyt innehåller numer inte några riktigt stora svenska stjärnor vilket rallyvärden var mer smyckad med förr. Monte Carlos rally har körts sedan 1911 med uppehåll för krigsåren och återuppbyggandet. Damernas lopp vanns av Greta Molander 1937 och 1952. En riktig ”stålkvina” som i debuten blev sist men ändå smittad av ”rallybacillen”. Erik ”Carlsson på taket” Carlsson vann två år i rad, -62 och -63. Björn Waldegård gjorde om den bedriften och vann -69 och -70. Året därpå togs segern av Ove ”Påven” Andersson. Det blev den siste svensk som klev överst på pallen men vi kunde glädjas åt Tommi Mäkinen som segrade fyra år i rad -99, -00, -01 och -02. Mikko Hirvonen vann 2010 men sedan har det mest varit fransmannen Sébastien Loeb som har hela 9 segrar och tar kanske den 10:e nästa år?

Grand Finland

Rally har vi en hel del uppe i våra nordliga breddgrader så jaag älskar Grand Prix med Formula 1 inne i Monte Carlo, ett häftigt stadslopp. Ronnie Pettersson körde hem loppet 1974 då jag var för ung men hade lyckan att vara på plats 1998 då finnen Mika Häkkinen stod överst på pallen och sprutade champagne. Som grädde på moset var nästa resa 2005 och då vann en annan finne, Kimi Räikkönen. Totalt set har fyra finländare och en svensk vunnit detta klassiska Grand Prix.

Körning mitt i prick

Mot slutet av nittiotalet hade Masarna från Avesta tagit steget upp i högsta serien med bland andra Tony Rickardsson i laget. Jag och ett par kamrater for till Avesta för att bese deras hemmapremiär mot Rospiggarna. Då hade Masarna redan kört två matcher med en förlust och en vinst. Rospiggarna ledde inför sista heatet men då körde Tony och lagkamraten Toni hem en fantastisk femetta inför 2 500 jublande åskådare på Avesta Motorstadion. Året därpå, 2000 vann Masarna guldet, skriv orsaken till framgången till stor del: Tony Rickardsson. Då hade han redan tre VM-guld i sin kappsäck och det skulle bli ytterligare tre individuella världsmästartecken innan karriären avslutades 2006. Flera hjärnskakningar låg bakom beslutet, i annat fall skulle han kanske hållit på lika länge som isracingföraren (speedway på is) Posa Serenius som för 5 år sedan tog sitt 22 SM-guld 64 år gammal. Istället gick Tony över till bilsport, och tävlade i Porsche Carrera Cup Scandinavia. Han blev som bäst tvåa totalt innan även den karriären avslutades 2009.

Insekt vinner mest

I Sverige körs lagspeedway i Elitserien, Allsvenskan och division 1. Totalt tolv klubbar har lag i dessa serier 2017, där åtta av dem kör Elitserien. Division 1 är en reservlagsserie. En del förare kör för klubbar i båda serierna, de bästa kör i Sverige samt dessutom i bland annat England och Polen, i dess serier. En lagmatch består av 14 heat med 4 förare i varje, 2 från vardera laget. Vinnande förare får 3 poäng, tvåan 2, trean 1 och den som kommer sist får 0 poäng. Ett lag som tar både första och andraplatsen vinner heatet mer 5 mot 1, en så kallad femetta. För att publik och domare skall kunna särskilja förarna har hemmalaget hjälmar med röd och blå färg, bortalaget har färgerna vit och gul. Ett lag har sju ordinarie förare och en reserv. Getingarna från Stockholm har vunnit guld 16 gånger, Vetlanda 9 och Vargarna från Norrköping har 6 SM-guld. Lagmästerskapet har körts sedan 1948. Elitserien instiftades 1982 och matcherna har ett publiksnitt på omkring 2 500 åskådare.

Motorcyklarna

Motorcyklarna är som sagt uppdelade i en mängd olika klasser som skiljer sig åt när det gäller bland annat deras storlek och hur trimmade de är. Dessa varierar mellan 100-1 000cc och finns med både tvåtakts- och fyrtaktsmotorer. De skiljer sig även åt när det gäller cylindervolym och antalet cylindrar som motorcyklarna har. Hastigheten kan som mest komma upp i 250 km/h beroende på vilken klass av motorcykel man kör med, och detta förklarar varför säkerhetskraven för denna motorsport är så höga som de är. En krasch i sådana höga hastigheter kan förstås få katastrofala följder, så det gäller att göra allt man kan för att minska riskerna så mycket det bara går. De klasser som finns här i Sverige kallas bland annat Honda 100, Juniorcup, 250R/moto3, Rookie 600 cup, Rookie 1000 cup, Superstock och Superbike.

Roadracingtävlingar

Det finns en stor mängd olika tävlingar inom roadracing runt om i världen. En av de mest prestigefyllda och kända av dessa heter Isle of Man TT. Den körs alltså på brittiska Isle of Man inom en gren av roadracing kallad Real Roadracing. Denna gren körs på landsväg vilket all roadracing till en början gjorde. Det ändrades dock sedan på grund av de förhöjda säkerhetskraven, men Isle of Man TT har alltså fortsatt på landsväg vilket bland annat innebär att den även är en av de absolut mest olycksdrabbade tävlingarna inom roadracing. Denna tävling har hållits årligen ända sedan 1907.

En annan känd roadracingtävling är Suzuka 8 timmars. Detta är en tävling inom den typ av roadracing som handlar om extra långa lopp, och det håller alltså på i 8 timmar och hålls på en roadracing bana i Japan kallad Suzukabanan. Tävlingen hölls för första gången 1978 och hålls sedan dess en gång per år.

Här i Sverige var Hedemora TT en känd tävling inom roadracing. Den kördes på en avstängd landsväg och lockade många åskådare, men lades tyvärr ner 1958. 1998 återuppstod den dock i form av ett uppvisningslopp som körs med veteranmotorcyklar.

Av de serier som finns inom roadracing är MotoGP den mest prestigefyllda. Denna körs årligen sedan 1949, och består av tävlingar inom en mängd olika klasser. MotoGP är för roadracing vad Formel 1 är för bilsport.

Skotercross är en relativt okänd motorsport som utövas med snöskotrar. Trots att det är en motorsport som är mindre känd än till exempel enduro och motocross så finns det ändå en hel del utövare här i Sverige. I Europa är det nämligen Sverige, Norge och Finland som är de ledande nationerna inom skotercross. Vi ska nu presentera denna underhållande motorsport lite närmare.

Banor i Sverige

Antalet skotercrossbanor här i Sverige är relativt få om man jämför med antalet banor för en del andra motorsporter. Mängden banor ligger här på lite mer än 40 stycken, och majoriteten av dessa ligger norröver i landet eftersom snö ju är en nödvändig ingrediens för denna sport. Snöskotrar är också betydligt vanligare i norr eftersom det är vanligare med snö där, något som förstås också innebär ett större intresse för skotercross.

Skotercrosstävlingar i Sverige

Det finns en mängd länder i de kalla delarna av världen som anordnar tävlingar i skotercross. Sverige är ett av dessa länder, och här anordnas den äldsta och största tävlingen i hela Europa. Denna heter Arctic Cat Cup och går av stapeln en gång per år i Östersund. Här samlas skotercrosseliten från runtom i världen för att göra upp.

Ytterligare stora tävlingar som arrangeras i Sverige är SM i skotercross, SM i stadioncross vilket är en komprimerad form av skotercross, samt en actionsporttävling kallad Clash of nations som äger rum i Falun och där skotercross ingår som en av sporterna. Sverige är med andra ord en stornation inom skotercross, både när det kommer till tävlingar, banor och förare.

Svenska skotercrossförare

Som den stornation Sverige är inom skotercross har man genom åren fått fram en stor mängd framgångsrika förare i många av de olika klasser som skotercross består av, varav en stor del av dessa har vunnit VM vid ett eller flera tillfällen. En av dessa är Peter Ericson. Peter Ericson är född 1981, kommer från Kåge, och har vunnit VM i skotercross vid hela tre tillfällen, nämligen 2006, 2007 och 2009. Ytterligare kända och framgångsrika svenska förare är Emil Öhman som blev världsmästare 2008 och 2011, samt Adam Renheim som tog hem världsmästerskapen 2013 och 2014.

Det råder alltså inte någon brist på svenska skotercrossförare, utan Sverige står sig här ytterst väl internationellt sett. Den som anses som världens bästa skotercrossförare är dock en amerikan. Han heter Tucker Hibbert och är den förare som har vunnit flest skotercrosstävlingar inom ISOC-serien, vilket är en serie mästerskap inom den typ av skotercross som man ägnar sig åt i Nordamerika, samt även tagit hem X-games nio gånger.

Motocross är en av de mest kända motorcykelsporterna. Denna spännande motorsport påminner en hel del om enduro, vilket är en annan populär typ av motorsport, men skiljer sig även åt på många sätt. Som i de flesta motorsporter finns det även inom motocross olika klasser och olika tävlingsformer. Vi ska här undersöka detta lite närmare.

Skillnader mellan motocross och enduro

Det finns alltså en del likheter mellan motocross och enduro, men också en del olikheter. Dels skiljer sig de båda åt när det kommer till själva motorcyklarna. Enduromotorcyklar har belysningssystem till skillnad från motocrossmotorcyklar, de har mjukare fjädring än vad motocrossmotorcyklar har, och i de flesta fall också högre bottendrag så väl som lägre toppeffekt än motocrossmotorcyklar.

Banorna för dessa motorsporter skiljer sig också åt. Motocross körs nämligen på en preparerad och iordninggjord bana som är inhägnad, har ett underlag av antingen sand, grus eller jord, och som består av en mängd hopp och skarpa kurvor. Enduro körs istället ute i skogen på opreparerade banor bestående av naturliga hinder som stenar, stubbar och rötter.

Motocrossklasser

Motocross är indelat i en mängd olika klasser som skiljer sig åt när det kommer till motorcyklarnas cylindervolym samt om de har en tvåtakts eller en fyrtakts motor. Dessa klasser är MX1 som är för motorcyklar med 250cc tvåtakt eller 450cc fyrtakt, MX2 för 250cc fyrtakt, MX3 för motorcyklar på minst 450cc, MX-Girls som är för kvinnor med MX2-motorcyklar, samt 125cc vilket är en klass för förare mellan 10-17 år. Dessutom finns ytterligare en mängd klasser för ungdomar, närmare bestämt sådana som antingen körs med motorcyklar på 50cc, 65cc, 85cc eller 250cc.

Inomhus- och utomhustävlingar

Det finns både motocrosstävlingar som äger rum inomhus samt de som äger rum utomhus. Inomhustävlingarna går bland annat under namn som stadioncross eller supercross, och fördelarna med dessa är att de i regel är mer anpassade för publik samt för tv-sändningar. Det blir nämligen lättare att som åskådare, både på plats eller framför tv:n, få en bra överblick över tävlingar inomhus. Utomhustävlingar körs i regel alltså på en mer svåröverskådlig sträcka som inte lämpar sig lika bra för åskådare, oavsett om de befinner sig på plats eller om de följer tävlingen via tv.

Allmänt om motocrosstävlingar

I Sverige krävs det en licens för att få delta i motocrosstävlingar. För att få detta krävs det att man är åtminstone 12 år gammal. För förare yngre än 12 år finns det dock en licens kallad Guldhjälmen vilken är tillgänglig för barn upp till 11 år som då kan tävla i en del av ungdomsklasserna.

I regel äger motocrosstävlingar rum på grus, sand och/eller jordbanor som är 1,5-2 km långa, 2-6 meter breda, och har olika mängder hopp och andra hinder.

Enduro är en populär typ av motorsport världen runt. Vanligast är att man här färdas med motorcyklar, men det finns även enduro med snöskotrar. De motorcyklar man använder påminner mycket om de man använder i motocross, samtidigt som det också finns en del skillnader de båda typerna emellan. Dessutom finns det inom enduro olika maskinklasser som också skiljer sig åt en del. Olika tävlingsformer finns också, så detta är en varierande typ av motorsport.

Vad utmärker denna motorsport?

Namnet enduro kommer från engelskans ”endurance”, vilket på svenska betyder uthållighet. Just uthållighet är nämligen vad mycket av denna sport handlar om. Här kör man långa lopp på banor som består av svår och utmanande terräng, något som kan vara fysiskt utmattande och alltså sätter förarnas uthållighet på prov. Detta är den mest populära motorcykelsporten i Sverige, och internationellt sett är svenska enduroförare mycket konkurrenskraftiga.

Vad skiljer enduro från motocross?

Enduro påminner en hel del om motocross, men det finns även en del skillnader dessa båda emellan. Bland annat skiljer motorcyklarna sig åt på en del sätt. Dels har enduromotorcyklar belysningssystem till skillnad från motocrossmotorcyklar, något som krävs för de lopp som körs på natten. Dessutom skiljer sig enduromotorcyklar från motocrossmotorcyklar genom att de har mjukare fjädring, samt i majoriteten av fallen även högre bottendrag och en lägre toppeffekt.

När det gäller skillnaden mellan banorna för enduro och motocross så körs enduro i skogen på en bana som inte är preparerad utan består av skogsslingor fulla av stenar, stubbar och andra hinder. En crossbana är å sin sida istället preparerad och görs alltid iordning inför tävlingar. Detta gör enduro till en mer krävande tävling som körs i mer riskfylld terräng än vad motocross gör.

Olika tävlingsformer inom enduro

Enduro består i sin tur av olika tävlingsformer som skiljer sig åt när det kommer till en del faktorer. Här i Sverige är det framför allt två former av tävlingar som är vanligast förekommande, nämligen Enduro Typ 1 och Enduro Typ 2. Tävlingar som klassas som Enduro Typ 1 är sådana som körs på pilade banor och där tidkort, tidkontroller, transportsträckor, specialsträckor, och i vissa fall även specialprov, ingår.

Tävlingar klassade som Enduro Typ 2 är istället sådana där det körs varvlopp på en sluten bana och som består av ett eller flera varv. Antingen startar en förare åt gången, eller så startar flera samtidigt.